Kollektiv sanning

Jag har kommit fram till att det finns flera typer av sanningar.
Det finns den Ultimata Sanningen som är Evig och som vi alltid har tillgång till. Som en form av sista utväg.
Men det finns också en kollektiv sanning. Detta är en sanning som vi själva skapar och intalar oss är rätt och sant.
Denna typ av sanning är vanlig inom extrema politiska eller religiösa samfund där någon dikterar för andra vad som ska vara den enda rätta vägen till en eventuell förbättring.
Det man däremot ofta missar är att förklara Vem eller Vilka som förbättringen tillfaller och vilket pris det har.
Det är intressant att se hur vi tänkande individer kan göra varandra korkade i grupp.

Min erfarenhet säger dock att om man måste vända och vrida på faktorerna och motivera för sig själv för intala sig att det man gör är Rätt, så är det oftast inte just det. Rätt.
Man kan fila på en pusselbit hur mycket man vill för att få den att passa in på fel ställe men det har ett pris:
Pusslet kommer inte att visa rätt motiv. Handling och konsekvens.

Visst kör vi i diket ibland. Med moralen, etiken, kärleken mot våra medmänniskor och allt det där.
Hoppas bara vi lär oss någon gång.
Mänskligheten är ju trots allt bara ett par hundra tusen år gammal.