fredag 19 juni 2009

Tanken om den fria viljan


Idag är jag lite gnällig.

Jag har fastnat i en existentiell frågeställning.


Det kan bero på att jag lever på ingenting och började mitt sommarvikariat på mitt gamla jobb idag.
Jag tycker inte om mitt gamla jobb men trots det är jag tacksam att jag kan jobba där i sommar.
Vilket på något sätt får mig att må ännu sämre. Jag är tacksam för att få jobba på ett jobb som jag inte gillar.

Det är tufft att vara idealist när man är i händerna på de som sitter på makten - pengarna.

Är pengar lycka? Jag vägrar tro det. Ytterligare ett ideal som jag har. Detta till trots så kan jag inte neka till att jag hade varit lite gladare om jag hade haft några hundra mer på banken så jag slapp äta Eldorado köttbullar.

Mikael Wiehe skrev en gång i en av sina sånger - "Ska jag sälja mig för pengar så ska jag ha vad jag är värd"

Den meningen återkommer i mina tankegångar. Det låter som någon som svikit sina ideal. Eller gör det?

Får inte ordning på det.


Det finns dock fördelar med ett jobba man inte gillar: Jag slipper svälta och jag blir jävligt motiverad att fortsätta i skolan.
Detta är för övrigt sista sommaren jag jobbar har jag bestämt. Jag har inte haft semester på 8 år har jag räknat ut. Har alltid varit behovsanställd och inte haft någon semester eller så har jag studerat och varit tvungen att jobba under sommaren.
Men detta ska bli den sista.


Jag har en dröm om att sitta på en bergssluttning i Toscana och dricka obscena mängder rött vin i skuggan av olivträden och bara skriva halvbra poesi om livets tillkortakommanden och vedermödor, men också om solens läkande kraft, vinets sötma och tron på en bättre värld.

En värld med andra, nya ideal.

Det ska jag göra mina framtids somrar.

torsdag 18 juni 2009

Är rökning en rättighet eller bristande hänsyn till sin omgivning?

Läste idag (förvisso i aftonbladet så det kanske inte är sant) att rökning ska förbjudas för kommunalanställda.
För att citera Gert Fylking: Äntligen!

Jag är inte någon förbudförespråkare i vanliga fall. Jag tycker folk ska få bestämma så mycket som möjligt själva. Saken är att rökare som jag kommit i kontakt med har väldigt svårt för att respektera att jag och andra inte röker. Faktum är att jag tycker att det är ganska osmakligt. Det luktar illa och sätter sig i kläderna. Dessutom gillar jag syre framför koldioxid och tjära.

Dessutom tycker jag att rökares argument är oerhört svaga.
"Det är mitt val, jag bestämmer" - Ja, för du är ju ingen slav under din drift.
"Jag kan ta 10 minuters rökpaus varje timme för jag betalar så mycket mer i skatt" (Har faktiskt fått höra det) - Obegripligt argument. Jag har arbetat med sådana människor. 10 minuter en gång i timmen under en åtta timmar lång arbetsdag är 80 minuter. 1 timme och 20 minuter per dag som Jag som ickerökare måste täcka upp för och dessutom göra mitt eget jobb. Drygt sex timmar i veckan, 24 timmar varje månad. Betalt.
Man måste någonstans fråga sig Är det rättvist?
Ska jag göra ditt arbete så du kan tortera de där böcklingarna du kallar lungor ett tag till?

Och när ska det vara en rättighet att förstöra luften för andra?
Ska inte jag som inte röker ha rätt till frisk luft?
Eller i alla fall så frisk den nu kan bli


söndag 7 juni 2009

Dåligt men ska bli bättre

Jag är verkligen kass på att uppdatera min blogg. Jag lovar att det ska bli bättre.
Har ni läst det förr? Det borde finnas en färdig mall i bloggen för det så folk slapp skriva det.

För alla er som mot all förmodan skulle följa den här bloggen och är intresserade så kan jag tala om att jag för närvarande är i Göteborg och gör min LIA på ett utbildningsföretag med konsultverksamhet riktat  mot medarbetarskap, facilitering, förändringsprocesser och konsultation. Det tog ett tag att finna detta företag men det har varit Exakt det jag letat efter så jag kan inte vara annat än glad för mitt val och min envishet. En sak är dock klar, till nästa LIA ska jag ute i betydligt godare tid. 
Göteborg är en alldeles förbannat trevlig stad och jag kan mycket väl tänka mig att flytta hit efter skolan. Det som jag saknar är förstås mina vänner och familjen och framför allt mina katter som fått bo kvar i Karlskrona. Jag sover på en madrass på ett golv vilket inte är det bästa för min rygg. Jag är inte direkt ett praktexemplar av mänskligheten och kotorna i rygg och nacke är stelare än vanligt varje morgon när man reser sig. *snap, cracle, pop* som flingreklamen.. Men jag klagar inte så högljutt. Staden Göteborg och människorna i den väger upp alla oegentligheter och jag hoppas att lite av den positiva anda som finns i denna stan klibbar fast så jag kan plocka med mig det hem till Blekinge och Karlskrona. Alla vet att det behövs för helvete vad negativa vibbar som genomsyrar den stan! Ett under att det händer nåt över huvudtaget. Tycker ni jag är orättvis? Jag kan bevisa det. Gå in på www.blt.se och kika en gång. Det är inte artiklarna eller journalisterna i sig som är tråkiga även om även de kvalar in. Det jag syftar på är i synnerhet kommentarerna skrivna av lokalbefolkningen. Det finns ALLTID någon tråkig jävel som har något tråkigt att säga. Oavsett vad artikeln handlar om. Some one needs to get laid. Då kanske alla blivit lite gladare. Ibland undrar man hur karlskroniter över huvud taget blir fler. 
Men nu gnäller du ju själv Mattias, är det säkert någon som tänker. Och ja, det kan du hoppa upp och slå ihop dina små piffiga skinkhalvor på att jag gör! För det ÄR skillnad och jag märker den obarmhärtigt väl när jag är borta från stan ett tag. Ska bli intressant att se om jag får medhåll.

Snart kommer jag hem igen och då är det gitarrspel, rödvinsskrål och grill som gäller. 
Vilka är på? 

Tills vi ses igen!