Är rökning en rättighet eller bristande hänsyn till sin omgivning?

Läste idag (förvisso i aftonbladet så det kanske inte är sant) att rökning ska förbjudas för kommunalanställda.
För att citera Gert Fylking: Äntligen!

Jag är inte någon förbudförespråkare i vanliga fall. Jag tycker folk ska få bestämma så mycket som möjligt själva. Saken är att rökare som jag kommit i kontakt med har väldigt svårt för att respektera att jag och andra inte röker. Faktum är att jag tycker att det är ganska osmakligt. Det luktar illa och sätter sig i kläderna. Dessutom gillar jag syre framför koldioxid och tjära.

Dessutom tycker jag att rökares argument är oerhört svaga.
"Det är mitt val, jag bestämmer" - Ja, för du är ju ingen slav under din drift.
"Jag kan ta 10 minuters rökpaus varje timme för jag betalar så mycket mer i skatt" (Har faktiskt fått höra det) - Obegripligt argument. Jag har arbetat med sådana människor. 10 minuter en gång i timmen under en åtta timmar lång arbetsdag är 80 minuter. 1 timme och 20 minuter per dag som Jag som ickerökare måste täcka upp för och dessutom göra mitt eget jobb. Drygt sex timmar i veckan, 24 timmar varje månad. Betalt.
Man måste någonstans fråga sig Är det rättvist?
Ska jag göra ditt arbete så du kan tortera de där böcklingarna du kallar lungor ett tag till?

Och när ska det vara en rättighet att förstöra luften för andra?
Ska inte jag som inte röker ha rätt till frisk luft?
Eller i alla fall så frisk den nu kan bli